Blogg

Svenska fjällkedjan 2013

Skäckerfjällen 2-4 maj

Långhelg. Maken är och paddlar höga vågor i Ålands hav. Äldsta dottern med en kompis längst ut i skärgården. De två yngre är hos farmor och farfar. Jag och Sarah Berg drar till Skäckerfjällen med fullpackade pulkor. Planen är: Tura in till Sockertoppens vindskydd dag ett, topptura dag två, tura tillbaka till bilen dag tre.

DSC06978smallPå väg upp från bilen är det fortfarande helt okej väder. Vi stretar på ordentligt. I pulkorna ligger inte bara det nödvändigaste, där ligger även en ikeakasse ved, topptursutrustning, massor av god mat och dryck…

DSC06981liten

Men vädret är inte helt kanon. Det haglar, snöar, driver, blåser. Det är den 2 maj och i Jämtlandsfjällen ligger snön fortfarande djup.

DSC06983liten

Vi kämpar på rätt rejält i snödrevet. Prognosen stämmer inte riktigt. Men vi är på så himla bra humör så inte ens vädret är något problem.

DSC06999liten

Ett tag tar vi av oss skidorna, det är lite väl tufft.
DSC07005liten

Ingen sikt över paradiset heller. Inte nog med det. När det går utför tar jag chansen att åka på lite. Kraschar och pulkan slår en kullerbytta och skackeln går av. Snabbt på med dunjackor och på några minuter har vi löst det. En vintertältpinne stagar upp brottet, vi lindar eltejp och drar en spännrem. Det håller resten av helgen (bilden tagen mot garagedörren hemma), men den gamla pulkan har kanske gjort sin sista tur. Kapellet gick nämligen sönder också.

wpid-20140504_183851.jpg

DSC07021liten

Men så, vid halv nio, sitter vi där i vindskyddet och prisar att vi orkat dra all ved. Det blir en riktigt trevlig kväll. I pulkan låg visst väldigt mycket godsaker.

DSC07059liten

Vi gör några toppförsök på lördagen, men det drar igen hela tiden, noll sikt och flatljus. Bara att vända. Riktigt aprilväder – kommer och går hela tiden, fullständigt oberäkneligt. Oerhört charmerande.

DSC07073liten

Det händer att solen tittar fram några minuter. Men det syns inte hur mycket det blåser. Vi går långt inne i strutarna hela tiden. Det blir två åk, sedan tar vi oss tillbaka till vindskyddet.

DSC07097liten

På kvällen klarar det upp lite, vi tar oss en sväng på turskidorna. Ny snö överallt. Ingen packning, full frihet, bara glida på mot horisonten. Just där och då finns ingen annan stans jag vill vara. Jag skulle kunna leva ett helt liv härute.

DSC07120liten

Den där skumma kvällssolen som dyker upp emellanåt och ger diverse magiska sken över landskapet.

DSC07130liten

Och den här vyn ändrar skepnad och färger hela tiden. Ny palett varje gång jag tittar ut.

DSC07154liten

Det är till att hålla hårt i mössan i vinden.

DSC07189liten

DSC07200liten

Att få gå ensam på fjället, spåra ospårad snö rakt ut, är fullkomligt. Det är en fantastisk känsla av att vara lilla jag i det stora. Alla dessa naturkrafter, och kraften i mig som orkar gå på här ute. Att inte ha några större bekymmer, att följa naturens skiftningar.

DSC07208redliten

Tittut.DSC07219liten

Från flatljus och fullt snödrev till sikt på några minuter.

DSC07246liten

Och bli så där ordentligt genomblåst.
DSC07249liten

Vindpinad och nöjd. Sockertoppens vindskydd ligger så läckert i dalgången, på bergväggen västerut sprang en räv förbi. Rödräv dock. Vi tittar ut på bergväggen och ser väderskiftningarna, hela tiden.

DSC07284liten

Söndag och vi är på väg hemåt. Nu är det kanonvänder. Som två arbetshästar går vi uppför. Lunkar på, en fot framför den andra. Upp mot det blå, längst uppe i passet och väl uppe öppnar sig en ny dalgång, en ny värld. Alla fjällsidor här ser ut att vara värda ett åk. Det är fortfarande vitt på de flesta ställen, endast några små renblåsta södersluttningar.

DSC07293liten

Stighudar av och några kilometers utförslöpa väntar.

DSC07307liten

Såpbubblorna är med såklart.

DSC07309litenPå väg ner till bilen håller vi lite för långt österut och hamnar i brant snårskog. En skönt äventyrlig avslutning att försöka ta oss ner. Någonstans i den våldsamma nerfärden åkte min fina matpåse ur pulkan, däri ligger mitt Jetboilkök. Tveksamt att någon människa kommer att hitta det, i det där skogspartiet rör man sig inte.

 

2 Comments

  • Johan on Maj 15, 2014

    Hej på dig Kicki, det var inte igår. Minns du din gamla PT?

    Det verkar som att du gått långt, lååångt längre än vad jag gjort med träningen, så vi får växla roller nästa gång vi ses. Det gjorde vi väl förresten för 20 år sedan också när det kom till skidåkning. Visserligen cyklar jag runt Vättern och annat 40-årskrisigt, men jag har inte orkat springa genom hela svenska fjällkedjan än.

    I sommar tänkte jag i alla fall vandra upp på Kebne, så att det går att bocka av det åtminstone. Ha det gott och hör av dig om du dyker upp i Stockholm så tar vi en fika.

  • Micke Landbergsson on Maj 04, 2014

    Aha! Årets kvinnliga äventyrare 2013. Det visste jag inte förrän nu!
    Stort grattis!

    Skäckerfjällen är en pärla. Har någon riktigt fin bild på mitt fina gäng huskys därifrån. Måste digitalisera några dior tror jag.
    Kul att se Sara. Henne känner jag också!