Archives

mars, 2015

En fredagkväll i backen

Det har kräksnöat hela dagen. Slutar aldrig snöa känns det som. Så det blev en kväll i backen. Plötsligt var jag själv hemma. Maken i backen med sonen och döttrarna borta på varsitt håll. Jag stekte renfärsbiffar, Catharina kom förbi och sen drog vi till backen. Det är rätt ställe att bo på, en backe i stan. OK, den är liten. Lift, sväng, sväng, lift, sväng, sväng. Men det är en backe, den ligger i stan och den är full med puder. Så det utnyttjar vi rätt ofta.

Att få åka utför förknippar jag lite mer med semester, en heldag i fjällen. Men här får jag det efter jobbet. Vi åkte en dryg timma, det kändes som om vi hade gjort det vi skulle i helgen. Fast det är bara fredag kväll ännu. Så är det att bo i paradiset.
IMG_3611.JPGVi var rätt ensamma i backen, maken dök upp igen med vår vän Joel, sen var det några nyligen pottränade småungar som hängde i parken på andra sidan liften.
IMG_3610.JPG IMG_3606.JPG IMG_3607.JPG

Kort puderfilm: Ladängen en fredagkväll

Så här enkelt är det. Fredag kväll, skidorna i bilen, kör några minuter, hoppa i backen.

Jag är rätt nöjd att leva här. Följ #WhereIcomefrom och se fler som tycker samma sak.

Tältning med sonen

Så kom jag hem från turen med Linnéa, flyttade över alla grejer till bilen, fixade lite hemma och åkte sedan iväg med två av barnen ut till Andersön. Där grillade vi middag, slog upp tältet, lekte i skogen och hade skönt friluftshäng. Som vanligt hamnar jag vid elden och finlirar med pinnbrödsdegen. Just nu försöker jag optimera pinnbröd med choklad i. IMG_3547.JPGIMG_3546.JPGIMG_3545.JPGMaken kom en bra stund efter mörkrets inbrott, fick lite korv och pinnbröd och tog med sig dottern hem. Jag och sonen gosade in oss i tältet, hade pannlampsmys, busade runt lite och kröp sedan djupt ner i sovsäckarna. Svårare än så är det inte att få till en tältnatt till. Vi bara kastar in allt i bilen och drar iväg. IMG_3568.JPGIMG_3562.JPGDet blåste en del på morgonen, hade kommit ett tunt snötäcke under natten. Vi gick över till en grillplats på andra sidan och jag fortsatte fixa pinnbröd med choklad i. DSC00700Han älskar att grilla, fixa med elden och se till att det blir bra fyr på den. IMG_3569.JPGJag morgonmyser som vanligt med kokkaffe. Jag försöker att inte vara pryltokig, men det här med att ha bra grejer, vid rätt tillfälle, det gör så otroligt mycket för upplevelsen. Den här Crazy Creekstolen jag köpte på Vildmarksmässan till exempel. Jag har suttit i sådan många gånger och länge. Men inte köpt någon egen. Nu slog jag till och äntligen. Fast det blev ju en hel del bråk om den, alla barnen vill ju ha den. Speciellt precis när jag vill sitta i den och dricka en kopp kaffe. Min kaffekanna är en annan favvopryl. Jag är mycket nöjd med vintergasen som Primus har tagit fram. Det är så himla enkelt att fixa lite kaffe. Jag har haft gasen och primusköket i bilen, med en liten burk kokkaffe länge nu. Bara att stanna och koka lite kaffe, så känns livet enkelt. Dunjacka – här i Östersund har vi ju gärna ganska många sådana, för olika delar av året. Här har jag på min sommar- och resa-med-jobbet-dunjacka. Den är lite längre och tänker gumpen, samtidigt som den är tunn nog att kunna använda till vardags. Jag har den faktiskt en storlek för stor, för att få plats med kavajen under. Då känner jag mig friluftsig även när jag är ute på jobb, för jag kan gå i en friluftsjacka. IMG_3575.JPGDSC00706 DSC00721 Så här ska det se ut, nästan i alla fall. Lite väl svart, men fina grillmärken och chokladen som väller ut vid en tugga. DSC00723 Jag är nära perfektion nu. DSC00730 DSC00732 Så där sitter vi och myser, han och jag. En egen stund, en egen kväll och morgon med mamma. Så enkelt. Bara ta tältet och dra ut. Komma hem till lunch och umgås med resten av familjen. DSC00735 DSC00754Jag gjorde en kort film där vi satt och myste vid strandkanten, tog kameran och bara filmade himlen. Så vackert där vi satt och bara kollade upp på molnen som rörde sig.

 

Jag fick en av de bästa kommentarer jag fått av en kollega när jag stannade kvar i Vålådalen.

- Det en annan funderar flera veckor på att göra, det bara gör du så enkelt.

Och så är det nog. Det blir enkelt när det är en vana. Det är enkelt för mig att hitta möjligheter att dra ut, att få en tältnatt, att göra något extra av ett besök i Vålådalen, att ge sonen en egen upplevelse. Det går av bara farten för mig, för jag har gjort det så många gånger och jag har alltid radarn på för att se möjligheter till en friluftsupplevelse.

Därför blev det två tältnätter i olika delar av länet denna helg också. Att jag sen kom hem och ägnade delar av söndagen åt att packa upp från turen till Andersön, turen till Vålådalen (både den med Linnéa och jobbväskan), förra helgens tur till Gåsen, och förra veckans jobbresa, det är en annan historia. Jag skulle behöva ha en liten hustomte som tog hand om all uppackning åt mig, för ibland kan det dröja. Jag drar ut på något nytt kul långt innan jag hunnit packa upp de senaste tre turernas packning…

Övernattning och skejt på Ottfjället

Jag var i Vålådalen med jobbet torsdag och fredag, Verksamhetsdagar. Jag gillar Vålådalen, har varit där så mycket. Som jag brukar säga, ”min pappa har byggt…” och då har vi fått hänga där en del. Under min skidkarriär låg vi mycket där på träningsläger också. Jag gjorde en veckas prao där när jag gick i högstadiet. Jag minns än hur stökigt det var när vi skulle städa Wassbergs rum.

När mina kollegor hoppar på bussen för att åka tillbaka till stan stannar jag kvar, tar på mig skidorna och åker några varv på spåren där. Sen lämnar jag grejerna bakom receptionen och joggar bort till Annica och Torkel i Östra Vålådalen. Där hänger jag och äter middag och pratar om en massa saker, bl a Fjällfararnas Vita och Gröna Band, som Annica och Torkel startade. Sent omsider kommer min kompis Linnéa upp med min bil som är fullpackad med det viktigaste: tält, pulka, sovsäckar, liggunderlag, kaffe och choklad. Vi drar upp på Ottfjället och hittar oss en riktigt fin tältplats. Tur var väl det, eftersom jag glömt spaden i bilen. DSC00659Vi hänger där i tältet och fnittrar till rätt sent, och vanan trogen pratar vi om viktiga saker. Det är det som är så härligt med många av mina kompisar – de är så kloka, reflekterar och har sådan tur när de tänker. Linnéa plockade dessutom fram en liten plunta så vi värmde oss med varsin liten kork innan vi slumrade in, långt efter midnatt.

Det blev rätt sent och var rätt kallt under natten. Vi hade både tänkt kolla norrsken och lyssna efter pärluggla och sparvhög som ska finnas där, men vinden tog i och när vi väl tystnade somnade vi direkt.
DSC00661 Att vakna till det här vädret är rätt skönt. Vi kokade kaffe, jag åt en påse mjukkonserv, sen blev det lite naturgodis och choklad innan vi gjorde oss redo för en fjälltur. DSC00662 DSC00663 Vi packade pulkan och lämnade den på platsen, sedan drog vi upp på det hårda snötäcket med skejtskidorna. Det blev en helt fantastisk förmiddag.DSC00672 DSC00676 DSC00682 DSC00690 Vi fick visserligen kryssa lite mellan de fina snötäckena, men det var det värt. Tunn och hård skare, ibland med lätt snötäcke ovanpå var helt suveränt för skidåkning. DSC00693Linnéa gjorde två korta filmer. Vålådalen 1 och Vålådalen 2.

Sen skejtade vi neråt igen, hämtade pulkan, dundrade utför hela vägen till Vålådalen, lastade in allt i bilen och åkte tillbaka in till stan. Kom hem och fick lunch serverad.

Så enkelt är det att göra en riktigt härlig fjälltur. Faktiskt.

7-årskalas i Gåsenstugan

Helgen 13-15 mars åkte vi till fjälls för att fira Liljas 7-års dag. Eftersom min vän Sarah också har en dotter som fyller sju år nästan samtidigt gav vi dem ett födelsedagsäventyr i present. Från Storulvån till Gåsenstugan tur och retur över tre dagar på skidor.

Vi kom iväg från Storulvån först vid lunchtid och det var rätt mycket motvind, men vi tog den tid vi behövde. Barnen åkte själva, men får lite draghjälp av långa elastiska rep, så vi hänger ihop hela tiden och de får den lilla draghjälp de behöver. Sarah och jag hade var sin tung, fullastad pulka med mat, godsaker och säkerhetsprylar. Visserligen skulle vi sova i Gåsenstugan, men man vet ju aldrig med fjällvädret.

Den här lilla filmsnutten visar hur det ser ut när barnen har vilopaus…

Lilja och Stella åker i snön

IMG_3448.JPG

Vi närmade oss stugan, sista biten från Gåsåns vindskydd är rätt brant och vi hade motvind. Till slut säger Lilja att ”nu orkar jag inte mer, jag är så trött, kan jag få sitta på pulkan en stund?” Självklart, hon sätter sig ner och jag stampar vidare. Men efter bara 100 meter ser jag stugan och ropar åt henne, att vi är framme. Hon hoppar av, tar av sig repet, jag ber henne vara med på en bild. När jag tagit den kastar hon sig iväg och börjar skejta sista biten. Jag hade kameran kvar uppe, så jag slog den i filmläge.

IMG_3449.JPGSå här såg det ut då. Så mycket för trötthet… Lilja skejtar till GåsenIMG_3451.JPGDet var riktigt gott med kvällsmat när vi kom upp. Det häftiga är ju att min pappa byggt den här storstugan, så den har en speciell plats i mitt hjärta. Till detta besök hade jag tagit med en text jag skrivit, där jag intervjuat pappa och en av hans kompanjoner som var med och byggde. Jag hade köpt en liten mapp med plastfickor som jag fyllt med texten, foton från bygget och en artikel jag skrivit om när jag vandrade med pappa och äldsta dottern dit för två år sedan, 30 år efter det att de byggt stugan. Läs den här. 

Mycket kvällsmys och mycket tjatter, tjejerna hittade varandra och lekte och pratade hela dagen och kvällen.

Det blev en sen kväll, Sarah och jag delade en flaska vin och pratade om viktiga saker. Livet i alla dess former, värderingar, prioriteringar – saker som är så lätta att diskutera i en lugn stuga, med stearinljus och ett glas vin. Tystnaden är väldigt tyst. När samtalet tar en paus finns inga ljud som tar uppmärksamheten.

06:16. Fnitter. Mammor som vill sova och tycker att barnen borde vara trötta nog att vilja sova läääänge. Men det hade ju varit dumt, då hade vi missat den fantastiska morgonen, med solen som färgar Helags gryta rosa.
IMG_3453.JPGIMG_3454.JPGSylarna vaknade också i ett rosa sken.IMG_3456.JPGHär är den, storstugan som pappa byggt. Som jag älskar den här stugan. Brukar försöka få rummet längst ner till höger om det är möjligt. Där har jag bott förut, jag minns det rummet. Tror jag i alla fall. Alla rum ser ju likadana ut. IMG_3460.JPGLördagen tänkte vi oss som vilodag, men de här små trollen behöver ingen vila. De vill ut och leka och bygga i snön. Vi skickar ut dem och tar oss en kopp te till. Sen är det dags att hämta vatten, det är ett helt projekt. Stor pulka och två stora dunkar som ska fyllas.
IMG_3467.JPGDSC00348Samarbete på hög nivå. Lyckas lyfta upp hinken full med vatten ur det djupa hålet, sedan hålla i tratten och hålla i hinken och balansera dunken. IMG_3470.JPGHimlen är blå. Det är vindstilla. Dagen går. Barnen leker, Sarah och jag sitter med en kopp te och stickar i vindskyddat läge. Tar av oss i sportbh och tankar lite D-vitamin. Fikar. Äter lunch. Leker, stickar, fikar, jag tar en tupplur. Försöker få flickorna att göra det också, men det funkar inte riktigt. Det är ju inte trötta. DSC00365DSC00366Vi kommer på att vi ska bygga en tunnelrutschkana. Nu vaknar ingenjören i mig och jag måste vara med och bygga och gräva tunneln från båda håll. Stort jubel när jag skottar igenom och ljuset i tunneln visar på att jag tänkt rätt och de möts. De fortsätter byggandet resten av dagen.DSC00367DSC00371DSC00377DSC00383DSC00390DSC00396DSC00400Sarah och jag tar en liten promenad på skaren. Det är en riktig njutardag på fjället. DSC00405DSC00415Några av mina nya favvoplagg. Mina BC Guide pjäxor från Lundhags, med löstagbar innersko av ull. Helt fantastiskt underbara. Torkar lätt och snabbt, mjuka och sköna att gå långt i. Så kjolen från Aclima. Den finns inte i deras utbud utan var ett test. En omlottkjol som jag kan använda på massor av olika sätt. Jag har den när jag reser med jobbet, som överdragskjol när jag åker taxin tidig morgon hemifrån, som filt på flyget, sen som kjol när jag väl är på plats, som sjal på kvällen… En omlottkjol med en svart och en turkos sida, tunn merinoull. Borde vara en riktig bästsäljare. Tycker jag. Jag har bara lyckats få tag i ett provexemplar och älskar den hur mycket som helst.
DSC00419DSC00438Så är det dags, kvällen börjar bli sen, Sarah har bjudit på älgstek och potatismos med parmesanost och smör. Med tungt lastade pulkor kan man lyxa hur mycket som helst. Vi har fixat en tårta  och där står förväntansfulla tjejer och väntar. Stugan är överfull, fler gäster än bäddar och alla är med och sjunger. Lilja säger efteråt att ”ALLA sjöng för oss, minst 100″. Det var stort. Vi tar tårta och bjuder sedan runt. Det är ju faktiskt många vi känner här ikväll, det blir lätt så, våra vänner gillar att hänga på såna här ställen. DSC00458DSC00462Söndagen har det blåst upp lite igen, samma vindriktning, så vi får medvind hela vägen hem. Här är Niclas Bentzer från Deluxeturer och lite personal från Storulvåns fjällstation. DSC00474och de små vallningsfria skidorna.DSC00481Sista hoppet nerför bästa snödrivan. DSC00485De har ägnat tid åt att gräva fåtöljer åt oss också, måste prövas. DSC00497Börjar med utförsåkning, tjejerna kör så det ryker. DSC00510Första fikapausen på hemvägen, vid Gåsåns vindskydd. IMG_3483.JPGIMG_3477.JPGÅsså tuffa och starka mammorna, som släpar tunga pulkor och tycker livet på fjället är riktigt underbart. IMG_3487.JPGDSC00516DSC00518DSC00524DSC00528DSC00539DSC00549Underbar medvind och skejtande barn. DSC00551DSC00556DSC00562Paus igen. För mammorna alltså, som ligger på varsitt liggunderlag, dricker kaffe och äter choklad. Barnen leker som tokar, springer upp och ner för backen. DSC00567DSC00597Gosemarsvinet är med och ligger på pulkan och vaktar jägarsnuset. Fast under turen kommer vi fram till att han nog är en fjällämmel istället.

- Mamma, när du kör så fort så fladdrar håren på rumpan!

Innan jag förstod vad hon menade. Det var pälsen på detta gosedjur hon syftade på…DSC00610DSC00614Kokkaffe på fjället, kan kaffe bli godare? DSC00621DSC00629DSC00633DSC00640DSC00651Vi kommer fram till Storulvån framåt sen eftermiddag. Lilja åkte nästan hela vägen själv, utan dragrepet.

 

Drop-in-vigslar

Tillsammans med Katarina Nyberg-Finn driver jag också företaget WeAreWed, där vi vill hjälpa människor att ingå äktenskap under mer äventyrliga former, eller på andra platser än kyrkan eller rådhuset.

Den 14 februari, på Alla Hjärtans Dag ordnade vi drop-in vigslar i Badhusparken i Östersund mellan klockan 12 och 14. Där fick vi hjälp av Vinterparken att ordna ett eget rum att ingå äktenskap i. De skapade de stora isvaserna med röda liljor samt en lång matta fram till vårt Hillebergtält. För att förankra det i isen krävdes ordentlig borr, vilket de också fixade. Vi hade jättekul när vi ställde i ordning hela platsen.
9CAT8626 9CAT8613 Katarina är vigselförrättare och jag och vår vän Therese var med som vittnen. Det var så spännande, det första paret kom strax innan klockan 12, de ville vara hemliga och först ut. Katarina är ju proffs och har redan vigt över 100 par inom sitt förordnande som vigselförrättare. Therese och jag satt och kämpade med tårarna, det är ju så vackert när människor säger JA till varandra. När kärleken får råda. En familj som kom med sina två barn satt vi och småpratade med lite innan när Katarina ställde samman lite papper. Så frågade jag barnen hur de trodde mamma och pappa skulle svara nu då.

- Ja, såklart. Annars skulle de ha tänkt på det mycket tidigare, innan de skaffade oss.

Klokt tänkt av ett litet barn. Man vet ju visserligen aldrig hur livets vägar ser ut. Men här var det i alla fall en härligt lycklig familj, som skulle vara ute hela dagen och sedan gå hem och äta trerätters som nygifta. 9CAT8672Vigslarna skedde inne i tältet, det snöade en del, men sprack upp på slutet och blev jättefint väder. Det är så skönt med ett riktigt bra tält med ståhöjd, då kan vi alltid vara lite vädersäkrade. Inne i tältet hade vi ett litet bord med lykta och varje par fick ett glas alkoholfri cider och chokladhjärtan. Bordet fick jag och min man i bröllopspresent, det är hans farbror som snickrat det själv.
9CAT8655 9CAT8637 9CAT8606 9CAT8654 9CAT8701 Ett par kom med familjen och vi trängde in allihop i tältet, vi hade fått låna två bänkar av Vinterparken. Två barnvagnar blev kvar ståendes utanför med sovande barn. Jag tog på mig gungningsansvaret för dem. Med tre egna barn har jag rätt god erfarenhet av att stå och rulla barnvagnar.9CAT8708Själva vigseln kostade ingenting, man får helt enkelt inte ta betalt för den. Och hela arrangemanget den här dagen gjorde vi för att det var så himla roligt. Att få vara med och dela människors högtidsstunder är en ära. Men på sikt hoppas vi kunna ta på oss mer projektledningsuppdrag, att bli bröllopsfixare.

 

Vildmarksmässan

I helgen är det Vildmarksmässan.

Jag kommer att finnas där med Vita och Gröna Bandet på fredagen, och lyssna på berättelser från alla som gjort banden senaste året. På lördagen hänger jag runt och kollar vad som är på G och minglar runt.

Vi ses väl där?

Vildmarksmässan har gjort ett antal trailers och små korta filmer om mig och några andra äventyrare. gå in på Vildmarksmässans kanal på Youtube och kolla in oss.

Trailer #1

Trailer #2

Här berättar jag om löpningen sommaren 2013.

och alla de andra

Sören Kjellqvist

Ola Skinnarmo

Fredrik Sträng

Miranda Kvist

Det är lite skillnad på filmerna, de andra har jobbat mer med rörlig media och har filmer de kan visa. Jag bara drog ut utan att tänka kommersiellt, så min är lite mer avskalad.